Muppshow
Förra veckan var både jag och kollegan iväg på utbildningar så vi satte vår vikare i disken. Hon jobbar egentligen med helt andra frågor inom kommunen men tycker det är kul att komma in och leka bibliotek ibland. Vi kan beskriva henne som entusiastisk men inte så värst kunnig. När man kommer tillbaka brukar det ligga en bunt lappar med relativt enkla förfrågningar som hon lämnat vidare till oss. Nåja, bättre hon gör så än gör helt fel. Oavsett så är vi tacksamma att ha henne.
Förra veckan var dock inte så rolig för henne. Hon råkade ut för bland det drygaste man kan råka ut för på ett bibliotek: tonårskillar som vill jävlas. Jag har haft min beskärda del av hormonstinna idioter som vill testa gränser. Oftast räcker det med att säga åt på skarpen men i nåt fall har jag handgripligen lyft ut ungar. Kollegan löste det snyggt en gång när hon var utsatt av ett ovanligt otrevligt gäng killar i 15-årsåldern. Hon sa åt dem att gå och de vägrade. En sa:
"Skaru ringa snuten eller?" och flinade. Kollegan garvade bara och sa "På fjantar som er? Inte en chans. Jag ringer era föräldrar".
Dumma som de var fattade de inte att hon menade allvar. Dessutom missade de tydligen att vi har tillgång både till skolkataloger och ett stort i telefonregister i våra datorer. Föräldrar tillkallades och de tidigare så tuffa pojkarna leddes bort av irriterade mammor och pappor. Seger.
Vikarien råkade ut för en liten flock av den typen av killar. Fyra stycken hade bestämt sig för att jävlas med henne på alla sätt de kunde komma på. Skrika och härja allmänt, kasta böcker omkring sig, öppna nödutgångar. När det väl blev dags att stänga vägrade de lämna lokalen och sprang och gömde sig bakom hyllor. Tillslut fick hon ut dem och fick åka hem.
Hela deras beteende byggde på att det var en ny person bakom disken. Ny person = gränser måste testas.
Vikarien hade frågat rakt ut: Skulle ni bete er såhär om Vilse jobbade ikväll? Uppenbarligen visste de att jag hade fått fulspel, slängt ut dem och portat dem till nästa år om jag varit där för de svarade sanningsenligt nej.
När jag och kollegan fick reda på vad som hänt började vi genast forska i vilka det var. Vikarien kollade i skolkatalogen och kunde peka ut tre av killarna. Tyvärr kunde hon inte peka ut den fjärde. Deras lärare kontaktades och killarna informerades att de var portade till årsskiftet.
Jo, vi får göra så faktiskt. Självklart så vill vi inte hindra dem i skolarbetet så de är fortfarande välkomna i sällskap av målsman eller lärare.
Nån dag senare försöker två av de portade komma in men kollegan slänger efter visst tjafs ut dem. En kille som var i deras sällskap står kvar inne på biblioteket och skrattar. När en av de utkastade ser det så utbrister han ilsket: "Vafan får Kenny vara kvar för? Han var ju också med!"
Tack. Namn nummer fyra funnet och lille Kenny får vänta på skolbussen ute tills nästa år. Inte nog med att de är dumma, de är osolidariska också.
Tillägg: För att jag ska slippa sitta och rensa bort kommentarer från fejkade debatt-troll från SD: Alla killarna är etniskt svenska.
Förra veckan var dock inte så rolig för henne. Hon råkade ut för bland det drygaste man kan råka ut för på ett bibliotek: tonårskillar som vill jävlas. Jag har haft min beskärda del av hormonstinna idioter som vill testa gränser. Oftast räcker det med att säga åt på skarpen men i nåt fall har jag handgripligen lyft ut ungar. Kollegan löste det snyggt en gång när hon var utsatt av ett ovanligt otrevligt gäng killar i 15-årsåldern. Hon sa åt dem att gå och de vägrade. En sa:
"Skaru ringa snuten eller?" och flinade. Kollegan garvade bara och sa "På fjantar som er? Inte en chans. Jag ringer era föräldrar".
Dumma som de var fattade de inte att hon menade allvar. Dessutom missade de tydligen att vi har tillgång både till skolkataloger och ett stort i telefonregister i våra datorer. Föräldrar tillkallades och de tidigare så tuffa pojkarna leddes bort av irriterade mammor och pappor. Seger.
Vikarien råkade ut för en liten flock av den typen av killar. Fyra stycken hade bestämt sig för att jävlas med henne på alla sätt de kunde komma på. Skrika och härja allmänt, kasta böcker omkring sig, öppna nödutgångar. När det väl blev dags att stänga vägrade de lämna lokalen och sprang och gömde sig bakom hyllor. Tillslut fick hon ut dem och fick åka hem.
Hela deras beteende byggde på att det var en ny person bakom disken. Ny person = gränser måste testas.
Vikarien hade frågat rakt ut: Skulle ni bete er såhär om Vilse jobbade ikväll? Uppenbarligen visste de att jag hade fått fulspel, slängt ut dem och portat dem till nästa år om jag varit där för de svarade sanningsenligt nej.
När jag och kollegan fick reda på vad som hänt började vi genast forska i vilka det var. Vikarien kollade i skolkatalogen och kunde peka ut tre av killarna. Tyvärr kunde hon inte peka ut den fjärde. Deras lärare kontaktades och killarna informerades att de var portade till årsskiftet.
Jo, vi får göra så faktiskt. Självklart så vill vi inte hindra dem i skolarbetet så de är fortfarande välkomna i sällskap av målsman eller lärare.
Nån dag senare försöker två av de portade komma in men kollegan slänger efter visst tjafs ut dem. En kille som var i deras sällskap står kvar inne på biblioteket och skrattar. När en av de utkastade ser det så utbrister han ilsket: "Vafan får Kenny vara kvar för? Han var ju också med!"
Tack. Namn nummer fyra funnet och lille Kenny får vänta på skolbussen ute tills nästa år. Inte nog med att de är dumma, de är osolidariska också.
Tillägg: För att jag ska slippa sitta och rensa bort kommentarer från fejkade debatt-troll från SD: Alla killarna är etniskt svenska.
Kommentarer
Trackback
