Vill ni veta en hemlis?
Har ni torkat bort kaffet från skärmen? Bra. jag hoppas ni ger mig en chans att förklara mig lite innan ni börjar skriva arga kommentarer.
Utrymme är en bristvara på de flesta bibliotek. Vår lilla filial har maximerat vårt utrymme nu och har inte plats för en ynka hylla till. Att bygga ut är en ekonomisk omöjlighet och att flytta skulle vara en sån logistisk mardröm att jag kan ligga sömnlös en hel natt genom att bara fundera på det.
Samtidigt som vi maximerat våra hyllmetrar så växer beståndet med ca 1500-2000 titlar per år. Någonstans måste vi hitta plats åt alla dessa böcker. Lösningen är såklart att gallra i det äldre beståndet. Bort med gammal skit som inte lånas ut och in med fina nya böcker. Så här långt antar jag att alla är med mig. Bibliotek måste få gallra. Det finns intressant forskning som visar att antalet utlån faktiskt minskar om man inte gallrar. Hyllorna blir för fulla så folk hittar inte det de söker, skogen/träd ni vet.
Vad gör man sen med den gallrade boken? I första hand försöker man ju sälja den. De flesta bibliotek har nån sorts utförsäljning varje år, ofta i samband med en kulturnatt eller nåt annat jippo. Sånt är ju alltid trevligt och jag har själv gjort en hel del trevliga fynd på såna utförsäljningar.
Steg två är att skänka bort böckerna. Vi testade det för några år sen i samband med en julmarknad. Inte så lyckat. Alla ungar som kom dit blev skitlyckliga. Årets julklappar fixade gratis! Jag undrar om deras föräldrar lyckades hålla masken på julafton när de fick en urgammal Dennis Wheatley i julklapp.
Ungarna släpade iväg med stora kassar med gratisböcker för att dela ut till hela släkten. Det riktigt tråkiga var inte att släkten fick värdelösa julklappar utan att många av ungarna lessnade på att släpa och dumpade bara böckerna i en snödriva.
I mer än en månad fick vi in förstörda, gallrade böcker som snälla människor "räddat" och nu glatt bar tillbaka till oss. Det var bara att tacka och ta emot.
Tro mig vi kommer aldrig mer skänka bort böckerna.
Efter att man försökt kränga böckerna så blir man ändå sittande med en försvarlig mängd av vad som enbart kan kallas gammal skit. Det åker rutinmässigt in i nåt skåp eller skrubb man har över och plockas fram året efter för att försöka säljas. En del böcker åker fram och tillbaka ur skrubben år efter år utan att nån vill ha det.
Jag och min kollega tittade i våra fyra garderober fyllda med gammal skit och bestämde oss för att nu får det vara nog. Skiten ska bort.
I förmiddags packade jag trettio svarta sopsäckar med böcker. Hämtning är beställd imorgon. Jag har luskat runt lite och förstått att fler än vi kommit fram till samma beslut. Utrymme är en bristvara i biblioteksvärlden och vi har inte råd att offra det för sönderlästa herrgårdsromaner och årgångar av Teknikens värld från 70-talet.
Kalla oss barbarer om ni vill men då får ni fan gå ner på ert lokala bibliotek och plocka med er en hyllmeter från deras skitskrubb.
Väl talat! Vi har också slängt en massa böcker på sistone. Häromdagen fick jag skäll och ovett när jag spontangallrade en redan trasig bok och var så duktig att jag källsorterade den - rev ut alla sidor för att pappersinsamla medan pärmen åkte i brännbart. Kvinnan som skällde tyckte det var som att mörda en oskyldig människa, eller åtminstone ett djur. Suck!
Har ni inga hagalna bokfanatiker bland stammisarna? Mitt bibliotek ringer mig och frågar om jag är intresserad innan de slänger böcker som de tror skulle roa mig. Inte för att jag har plats för dem - men tror nå'n att jag kan säga nej.....
Margaretha
Margaretha: Jo vi har en del såna. Gallrar jag något som jag vet kan vara av intresse för någon stammis lägger jag den åt sidan så den personen får titta på boken. Det är ju alltid trevligast om en bok kan få ett nytt hem och inte hamna på tippe.
Ibland svider det i hjärtat att gallra hyllvärmare men tippen är en bra lösning för då slipper man riskera att de smyger sig tillbaka igen. gallrade böcker är lite som osaliga andar? Gäller att göra slut på dem ordentligt för att de inte skall komma tillbaka o spöka
