Får du in den andra foten med?

[play] Ibland önskar jag att det fanns en rewind knapp på livet. En möjlighet att gå tillbaka och göra om göra rätt. Idag blev jag ett offer för mina egna fördomar och dessutom min förmåga att prata utan att tänka.
Så här var det:
jag gick runt på jobbet och småplockade i hyllorna medans kollegan satt i disken med en kund. Jag kommer in bakom disken och kollegan säger:
"Vilse, borde vi köpa in den här?"
"vilken då?"
"Den heter Hemligheten"
Inga klockor ringer.
"Hemligheten, The secret"
"NEJ! Inte en chans!" Flyger det ur mig.

[paus] Hur kom det sig att jag reagerade på det sättet? Så här ligger det till. Jag avskyr new age-flum. Avskyr och föraktar det är nog den bästa beskrivningen. Samtidigt så har jag nån sorts morbid dragning till att söka upp det och sen bli heligt förbannad. Jag är den typen av person som skulle kunna gå på seanser för att få skälla ut mediet.
The secret var stort bland new age nissarna förra året. Det började som nån sorts pseudodokumentär med en trailer som talade om en uråldrig hemlighet som alla stora tänkare varit delaktiga i. Genom den här filmen skulle även tittaren bli delaktig i den hemligheten. Jag snokade rätt på dokumentären och laddade hem den (inte en chans att jag betalar för sånt). Smörja. Ren och skär smörja. Den stora hemligheten var en upphottad variant av positivt tänkande och hela spektaklet var iklätt nån sorts second hand Dan Brown kostym. I slutändan orkade jag inte ens se klart på den och raderade den bara.
Jag kan inte säga att jag blev så värst förvånad när jag några månader senare såg samma smörja förpackat till bok och översatt till svenska. Jag skakade bara på huvudet och tänkte för mig själv, "den ska jag banne mig se till att vi aldrig köper in." Efter det släppte jag den helt ur tankarna.
Nu var The secret tillbaka och sparkade mig i arslet.
[play]

Så där står jag. Kollegan blänger surt och låntagaren ser sårad ut. Varför i helvete var jag tvungen att reagera så? Det bara flög ur mig. En smart person hade läst situationen och kommit med ett diplomatiskt uttalnade men jag var tvungen att dissa hela konceptet utan en tanke.
Jag försöker släta över det jag sa genom att förklara att jag bara sett filmen och inte gillat den. Det slutar med att jag bryter en av mina egna regler och berättar för låntagaren var hon kan ladda ner den.
Jag slinker därifrån med svansen mellan benen och gömmer mig i barnrummet.
Efteråt berättar kollegan att låntagaren stått och berättat hur mycket den boken förändrat hennes liv strax innan jag gled in och gjorde mitt uttalande. Jag kan inte säga att det fick mig att må bättre...
Även om det kan få mig att framstå som trög så tänker jag nog räkna till fem innan jag uttalar mig i någon fråga härefter.

Underligt nog verkar inte dagens händelser påverkat min karma. Jag hade turen att få händerna på Brisingr (tredje Eragon boken) en vecka före internationellt släppdatum. Återkommer med recension på den till helgen.
[stop]



<a href="http://knuff.se/isbn/9789185127467/the-secret-hemligheten">Här kan du hitta vad andra bloggare skriver om The Secret - Hemligheten av Rhonda Byrne</a>

Kommentarer
Postat av: Valterego

Helt rätt. The Secret är ett jävla skämt. Ett led i fördumningen av mänskligheten.



//E

2008-09-18 @ 09:26:12
URL: http://www.valterego.se
Postat av: gearloose

Nu har jag sträckläst hela bloggen, mycket bra, jag ska prenumerera!



Nu har jag inte läst the secret och inte tänker jag göra det heller, men jag får ungefär samma vibbar av den som personlighetsutvecklingsfilmen i Donnie Darko.



Stort tack för rolig läsning så här på aftonkvisten!

2009-10-01 @ 23:35:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0