Den finske jättebebisens död och återuppståndelse.

Fredag morgon, gråväder. Jag satt med mitt kaffe när telefonen ringde. Det var Jörgen, basen för teknik och fritid i vår lilla håla.
"Du, vad heter han den store finske killen som brukar hänga hos er?"
"Vem? Menar du Jarmo?"
"Ja han ja. Han är död. Han hängde sig i skogen bakom skolan. Dom hittade honom i morse"

Det snurrade till i mitt huvud. Jarmo ta livet av sig? Det lät helt vansinnigt. Samtidigt så var han en så knepig person så jag borde inte blivit förvånad. Jag frågade Jörgen om han var helt säker och det var han. När vi lagt på så kände jag mig alldeles darrig och var tvungen att sätta mig ner. Fast jag visste att jag inte haft något med saken att göra så kände jag en klump av skuldkänsla i magen. Jag hade inte alltid varit så trevlig mot Jarmo och minnet av de skämt jag dragit bakom hans rygg fick mig att skämmas. Mitt lilla hopp om att det skulle vara ett misstag grusas när skolvaktmästaren dyker upp med samma info.
Fy fan vilket sätt att börja en dag.

Jag tog mig samman och satte igång med det som ska göras när en låntagare dör. Jo vi har faktiskt en del rutiner för sådana händelser. Eftersom rätt många av våra utskick numera är automatiserade så är det bra om man kan se till att anhöriga inte får påminnelser om sena böcker eller ens meddelanden om beställda fjärrlån. Vi brukar se till att den avlidnes konto är inställt så att inget sånt ska dyka upp. I ett par fall har vi suttit och lånat om böcker i ett par månader i väntan på att en avlidens anhöriga ska dyka upp med dem.

Jag loggade in på Jarmos konto och kollade hans lån. Underligt nog hade han lånat böcker på en annan filial dagen innan. Jag lånade om det han hade hemma och raderade hans reservationer.
Nästa steg var att informera huvudbiblioteket. Det är inget vi brukar göra men Jarmo hade gjort sig känd (och ökänd) även där. Det kändes som om även de hade rätt att veta.
Jag ringde upp K som arbetar på HB och berättade vad som hänt. Hon blev lika ledsen och berörd som jag men tackade för informationen.

Klockan hade nu närmat sig elva och det var dags att öppna. När jag ska till att låsa upp ser jag hur Jarmos pappa kommer gående mot biblioteket. Jag får en klump i magen. Är han på väg hit? Ska jag säga nåt?
Han kommer in och börjar lägga upp Jarmos böcker på disken. Hela situationen känns oerhört jobbig och inte så lite underlig. Det är inte första gången jag träffat på anhöriga till nylugen avlidna som beter sig underligt med sina släktingars lånade böcker, kanske är det lätt att fokusera på en sån liten sak mitt i sorgen, men det här känns extremt underligt.
Jag nickar bara lite lätt och medlidande och pappan går sin väg efter att ha fått veta vad som finns kvar på kontot.
Kan den här dagen bli värre?

Telefonen ringer. Det är K.
"Jarmo är ju på musikavdelningen!"
"VA? Nu?"
"Ja han är ju inte död. Han kom in och skrämde skiten ur hon som satt i disken. Jag hade berättat vad som hänt.  Hon trodde det var ett spöke."

Vad i helvete tänkte jag. Har jag hamnat i en Lovecraftnovell?
Jag ringer upp Jörgen och frågar vad fasen han dillat om. Jodå nån har hängt sig. Jo han hette Jarmo och var 25 (ljud av blädder i papper sen tystnad). Han hette visst Nurmi.... FEL PERSON!

En våg av lättnad svepte över mig, tätt följd av en tsunami av känslan av att vara en jubelidiot.
Om ni söker mig så sitter jag i ett djupt hål och skäms. Jag kommer upp till våren. Tror jag.

Kommentarer
Postat av: Fred

Ja, det var både obehagligt och underhållande.



Märkligt sammanträffande att Jarmos farsa kom in med hans böcker!



Men du, hur går det med hans raderade reservationer? :)

2009-03-09 @ 06:48:36
URL: http://fredzilla.blogspot.com
Postat av: Duvet

Har just läst igenom alla inlägg, klockrent sätt att beskriva vardagsiakttagelser och mycket roligt. Just det här inlägget var ju lite mer av det allvarliga slaget, schyst att Jarmo inte kilat vidare ännu =)



2009-03-10 @ 17:25:08
URL: http://duvetblogg.blogspot.com/
Postat av: Vilse

Fred: Reservationerna är ett liiitet problem. Risken är att han går full on asperger om han fattar vad som hänt. På HB sa dom att det blivit fel i databasen och att alla reservationer försvunnit. Han verkade tro på det.



Duvet: Kul att du gillar bloggen. Tack för det snälla omnämnadet på din blogg.

2009-03-11 @ 00:31:47
Postat av: Knasen

Ok jag fastnade på din blogg för att det stod "böt", men när jag läste vidare så visade det sig att du är duktig på att skriva. Fortsätt.

2009-03-17 @ 18:40:37
Postat av: vilse

Efter att ha kollat runt lite ser jag att "böt" är med tvekan godkänt som böjningsform. Böt är tydligen en regional form. Jag låter det stå kvar som en subtil hint till min hemort.

2009-03-18 @ 13:53:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0